Georgsgatan 27:
Amos Andersons hus
Amos Anderson flyttade år 1902 som 24-åring från Åbo till Helsingfors för att arbeta som aktuarie i det nygrundade Industriidkarnes i Finland ömsesidiga brandförsäkringsbolag. Han bodde inledningsvis vid Sandvikskajen som underhyresgäst hos försäkringsbolagets chef August Ramsay, och besökte ofta matserveringen Uleåborgska charkuteriet på Högbergsgatan
Matserveringen hade blivit ett stamlokus bland många ungdomar som flyttat från landsbygden till Helsingfors. Det uppstod bordssällskap och vänskapsband knöts. Amos anslöt sig till ett sällskap till vilket matematiker Emil Wessell och arkitekturstudenterna Wäinö Gustaf Palmqvist och Birger Brunila hörde. Enligt Brunilas utsago blev gruppen så gott som oskiljaktig och utekvällar tillsammans snarare regel än undantag. Med tiden skingrades gruppen, men Amos och W.G. Palmqvist förblev vänner och samarbetspartner livet ut. Under årtiondena som följde lät Amos bygga ett flertal hus; alla planerade av Palmqvist och hans byrå.
Det första uppdraget kom år 1908; Amos hade tagit klivet in i tidningsbranschen. År 1905 grundade han Försäkrings Tidskrift, år 1906 tidskriften Mercator och Tidskrift för Finlands näringsliv och år 1907 reklambyrån Nordiska Annonsbyrån. För att verksamheten skulle vara lönsam krävdes enligt Amos uträkningar ett eget boktryckeri. Han köpte tomten på Georgsgatan 27 av Helsingfors arbetarinstitut och bad sin vän W.G. Palmqvist planera ett femvåningstryckeri som vette mot innergården.
Tryckeriet Mercator hörde till en av Helsingfors tidiga byggnader konstruerad av armerad betong; elegant utformad och präglad av en rationell jugendstil. Mercator revs år 1982, och fick vika undan för det nyplanerade köpcentret Forum. Några år senare skulle det fina tryckeriet troligtvis ha bevarats, sanerats och inkluderats i det nya kvartersbygget, men vid den tiden förstod man inte ännu att uppskatta industriarkitekturens specialegenskaper.
Amos följande verkligt våghalsiga drag var grundandet av en ny dagstidning. Dagens Tidning började utkomma från och med år 1911. Publikationen gick med förlust men upplagan växte, och Amos började göra upp planer för en tidningsfastighet som skulle placeras med huvudfasaden mot gatan på Georgsgatan 27. Han bad även nu om ritningar av W.G. Palmqvist. Palmqvist hade deltagit framgångsrikt i arkitekturtävlingar tillsammans med studiekamraten Einar Sjöström, och duon grundade även en arkitekturbyrå tillsammans år 1910. Helsingfors befann sig i en högkonjunktur och snart vällde det in byggnadsuppdrag till den nygrundade byrån Palmqvist&Sjöström.
Tidningshusets arkitektur var olik tryckeriets; den förenklade jugendstilen var inte längre på modet. Tegelfasaden är symmetrisk med klassicistiska detaljer och drag av samtida skandinavisk arkitektur. Bottenvåningens stora hallkontor var byggnadens kärna. Den pelarklädda salen påminde om en banklokal och utgjorde ett utrymme med värdigt mottagande för Amos ambitiösa affärsverksamhet, i all synnerhet för en ny, modern dagstidning, vars chefredaktör var den ansedda publicisten Guss Mattson. I våningarna ovan fanns tidningsredaktionen samt uthyrda lokaler. Byggnaden stod färdig 1913. Amos flyttade själv in i en rymlig ungkarlslya på fjärde våningen. Den översta och femte våningens interiör lämnades fortfarande halvfärdig i det här byggskedet; inte förrän på 1920-talet inredde och anslöt Amos femte våningen till sitt hem. Han flyttade aldrig från Georgsgatan, däremot utvidgade han hemmet tills det slutligen inkluderade husets alla översta våningar.
Den unga Amos affärsverksamhet grundade sig på skickliga och ofta även vågade drag på lånemarknaden. Det var krävande att låta bygga ett våningshus samtidigt som Dagens Tidning ständigt krävde mera kapital, och år 1914 var Amos tvungen att ge tidningsverksamheten ifrån sig. Trots detta innehade han som trettioåring och på tröskeln till första världskriget, förutom skulder även ett boktryckeri, ett stenhus och några framgångsrika tidskrifter. Amos lyckades säkra sina finanser tillräckligt för att kunna lyfta mera lån. Han investerade pengarna i sina fastigheter och till följd av inflationen var han en rik man då kriget tog slut.
Amos gjorde fastighetsaffärer och införskaffade flera tomter kring Georgsgatan 27. I slutet av 1920-talet ägde han största delen av området i fråga, det så kallade Tuppens kvarter. År 1924 bad han Palmqvist att rita ett förslag till en mäktig affärsbyggnad placerad i hörnet av Henriksgatan (nuvarande Mannerheimvägen) och Simonsgatans hörn.
I början av 1920-talet fick Amos revansch för sitt misslyckande med Dagens Tidning. Hufvudstadsbladets förläggare Arthur Frenckell, som Amos varit tvungen att sälja sin tidning till, hade i sin tur råkat i svårigheter. År 1922 tog Amos över Hufvudstadsbladet. I det vid den tiden fortfarande rätt så svenskspråkiga Helsingfors var Hbl den ledande dagstidningen, och det ledande annonsmediet. För Amos var tidningen både en lukrativ affärsverksamhet och ett sätt att utöva inflytande.
Av Palmqvists monumentala plan över hörnet vid Henriks- och Simonsgatan förverkligades den södra delen; Hufvudstadsbladet fick ett nytt kontorshus på adressen Henriksgatan 22 (nuvarande Mannerheimvägen 18). År 1926, efter en mångfacetterad process, stod det fantastiskt fina redaktionshuset och boktryckeriet klart. I husfasaden kan man se intryck av Stockholms stadsshus, ritat av Ragnar Östberg. Husets tornsiluett, som blivit ett kännetecken för HBL, har däremot sin förebild i det venetianska Dogepalatsets lilla hörntorn, som finns avporträtterad på en målning som hängde i Amos salong.
Till Hufvudstadsbladets byggnad hör en omsorgsfullt detaljerad innergård genom vilken en allmän förbindelseväg ledde ett kvarter vidare, förbi Mercators tryckeri fram till Georgsgatan. Amos och Palmqvist delade redan tidigt en vision om Tuppens kvarter som en högkvalitativ urban miljö, som även innefattade kvarterets interiörer.
Affärshuset i sin helhet förverkligades inte under Amos livsstid. Palmqvist ritade år 1952 ett envåningsaffärshus placerat i hörnet av Henriks- och Simonsgatan; Forums första affärscentrum, vars låga takprofil speglade formspråket i Glaspalatshuset, beläget mittemot på andra sidan gatan.
Då Amos hem på Georgsgatan 27 var som störst omfattade det våningarna: 4, 4 ½, 5 och 5 ½. På 1930-talet inredde han en representationslägenhet på fjärde våningen. Etage fem fungerade på 1920-talet som en representativ privatbostad, och i slutet av 1920-talet, en halv våning upp, tillfogades ett kapell och ett orgelrum planerade av Hilding Ekelund, tidigare arkitekt på Palmqvists kontor. I husets resterande våningar fanns affärs- och privatbostäder som främst användes av för Amos allehanda företag, personal och bekanta.
Amos hade fastställt i sitt testamente att det efter hans bortgång skulle grundas ett museum på Georgsgatan 27; Amos Andersons konstmuseum. Efter hans frånfälle år 1961 renoverades bostadsvåningarna och hallkontoret på gatuplan för att möjliggöra öppnandet av ett museum. Kapellet, salongen och arbetsrummet lämnades orörda. De resterande utrymmena gjordes om i en avskalad 60-tals anda, enligt ritningar av Kaj Franck. Innan rivningsarbetena inleddes, fotograferades och dokumenterades Amos hem.
Amos Andersons konstmuseum utvidgades gradvis på 1980-, 1990- och 2000-talen; år 2007 hörde alla våningar i A-trappan till museet. Utrymmena fanns på nio olika plan. Överst på vindsvåningen låg ett vackert auditorium, byggt i slutet av 90-talet. Museet var trevligt, men en verkligt opraktisk labyrint.
Amos Andersons museums verksamhet upphörde år 2017 och nya Amos Rex öppnade i det närbelägna Glaspalatset år 2018. I det här skedet inleddes planerna för ett återöppnande av Amos Andersons bostad i form av ett hemmuseum. Det omformade hemmet var inte längre möjligt att återskapa i sin exakta tidigare skepnad; de återstående utrymmena hade reducerats till det kvarstående kapellet och största delen av femte våningen. Trots allt har det varit möjligt att med stöd av fotografiserien från 1960-talet och de bevarade konstverken, möblerna och tekstilierna återställa den unika, digra atmosfären i Amos hem.
– Museichef Kai Kartio, 2022
