Amos och Teatern
Teatern spelade en viktig roll i affärsmannen och konstmecenaten Amos Andersons (1878–1961) liv. I dag är Svenska Teaterns byggnad vid Skillnaden i Helsingfors det synligaste beviset för Andersons teaterintresse. Teaterhuset totalrenoverades på 1930-talet med ett betydande ekonomiskt stöd från Amos. Utöver att han stödde teatern ekonomiskt var Amos också själv konstnärligt aktiv vid den. Han skrev och regisserade flera pjäser som uppfördes på teatern. Amos stöd till Svenska Teatern var också ett uttryck för hans engagemang för att stärka det svenska språket och kulturen på svenska i Finland.
Amos och teatern-utställningen visas framför Svenska Teatern på Skillnaden fram till 31.10.2025. Utställningen är avgiftsfri.
Arbetsgruppen för utställningen:
Mary Gestrin, Anna-Maria Wilskman
Webbsidor: Anni Fahler
Utställningsbilder: Museiverket och Amos Rex arkiv
Grafik: Antti Hinkula
Utställningsarkitektur: Lauri Johansson
Tack: Raija Linna, Joanna Maltzeff, Zoë Jay, Kaj Martin, Kerttu Raittila, Urpo Kantola
Amos Anderson, Göran Holmberg och Ossi Ginman på scenen i Vreta på Kimitoön på 1890-talet.
Inför Amos Andersons 80-årsdag är 1958 lät bl.a. Svenska Teatern bildkonstnären Sigrid Schauman måla porträtt av jubilaren.
Amos Andersons hade flera olika band till teatervärlden. Han var gav ett generöst ekonomiskt stöd till teatrarna, särskilt till Svenska Teatern i Helsingfors. Teatern och teaterfolket var också en viktig del av hans sociala liv. Och slutligen gav scenkonsten honom en möjlighet att uttrycka sig, både estetiskt och andligt.
Den ryske arkitekten Nikolaj Benois teaterhus byggdes 1866, och renoverades under åren 1935-36.
Det har stått ett teaterhus på den plats där Svenska Teatern står idag ända sedan år 1860. Den första teaterbyggnaden ritades av arkitekt G.T. Chiewitz, men den brann ned redan år 1863. Det följande teaterhuset ritades av den ryske arkitekten Nikolai Benois och invigdes år 1866, under namnet Nya Teatern. År 1887 bytte man teaterns namn till Svenska Teatern.
Bland annat som en följd av brandmyndigheternas upprepade krav på bättre säkerhet, och hot om att stänga teatern om läget inte förbättrades, fattades beslut om att modernisera teaterhuset. Moderniseringsarbetena inleddes år 1935.
Renoveringen av teaterhuset var ett massivt projekt.
Teaterns yttre förändrades helt i samband med moderniseringen, men den tidigare byggnadens bekanta halvcirkelform bevarades, liksom teaterns, av Benois planerade, inre utrymmen. Salongens utseende har inte heller vid senare moderniseringar märkbart förändrats.
Karyatiderna plockas ned från teaterns fasad på Esplanadparken sida.
På fasaden av den gamla teaterbyggnaden fanns karyatider, kvinnogestalter i pilasterform. Karyatiderna skänktes till Amos Anderson, som var en stor vän av både antiken och teater, när teaterhuset moderniserades och pilastrarna monterades ned.
Karyatiderna från Svenska Teatern fick ett nytt hem på fasaden på garaget på Söderlångvik, Amos Andersons sommarviste. Garaget ritades av arkitekt W.G. Palmqvist.
Karyatiderna fick sitt nya hem på fasaden till garaget på Amos Andersons gård Söderlångvik på Kimitoön. Amos favoritarkitekt W.G. Palmqvist ritade garaget, där karyatiderna fortfarande idag pryder byggnaden på gårdstunet.
Teaterns modernisering förverkligades med ekonomiskt stöd av Amos Anderson. Amos talade på taklagsfesten.
Amos Anderson hade redan på 1910-talet gjort sig bekant som teatermecenat i mindre skala. I samband med teaterns renovering på 30-talet blev hans roll mer betydande. Först ställde han upp som garant för teaterns lån, och när lånet senare skulle återbetalas, stod han för amorteringen.
Amos hade också en lång rad förtroendeuppdrag på teatern. År 1926 valdes han in i teaterns garantiförenings styrelse. Han satt också i tiotals år i teaterstiftelsens styrelse och teateraktiebolagets direktion.
I september 1936 invigdes Svenska Teatern i sin nya skepnad, planerad av arkitekterna Eero Saarinen och Jarl Eklund
Arkitekterna Eero Saarinen och Jarl Eklund stod bakom ritningarna för den renoverade Svenska Teatern, som invigdes i september 1936 efter en omfattande modernisering. Teaterns yttre var betydligt mer avskalat än tidigare, och en samtida kritiker kallade teaterbyggnaden en ”panssarkryssare”.
Vallis Gratiae och Den Stora Världsteatern var Amos Andersons mest berömda skådespel. Bägge uppfördes också utomlands.
Den unge Amos hade drömt om att bli pjäsförfattare. Hans dröm förverkligades på 1920 – talet, när den av honom skrivna pjäsen Vallis Gratiae fick sin premiär. Pjäsen uppfördes först i Nådendal och senare också på Svenska Teatern, på finska teatern och utomlands. Amos andra stora regiarbete, Hugo Hofmannstahls Den Stora Världsteatern, uppfördes på Svenska Teatern åren 1932–33. Senare uppfördes pjäsen på teatern på Amos 60- 70-, och 80-årsdagar. Amos blev mer känd som regissör tack vare att pjäsen senare också gästspelade i Norden.
Amos regisserade pjäsen Hanneles himmelsfärd år 1943. Huvudrollen spelades av May Pihlgren.
Under krigsåren 1943 – 44 regisserade Amos Anderson två pjäser på Svenska Teatern: Gerhart Hauptmanns Hanneles himmelsfärd, och Emmet Laverys Den första legionen.
Rektorn för Teaterns elevskola, Gerda Wrede, var med i den arbetsgrupp som förverkligade Hanneles himmelsfärd.
På bilden May Pihlgren och änglarna Märta Laurent, Cecilia Heikel och Eugenie Armfelt. På den andra bilden Amos Anderson (första fr.v.), Agnes Söderström, Gerda Wrede, Stefan Welcke och Nicken Rönngren.
Rebellen av Jean Mogin blev Amos sista regiarbete på Svenska Teatern. Pjäsen hade sin premiär 1951, med May Pihlgren i huvudrollen.
Amos intresse för medeltiden och katolicismen tog sig uttryck också i de pjäser han regisserade – gemensamt för dem alla var det religiösa temat. Den sista pjäs Amos regisserade på Svenska Teatern var Jean Mogins Rebellen år 1951. Pjäsen översattes från franskan (À chacun selon sa faim ) av Monica Schildt.
Svenska Teatern skänkte ett minnesalbum till Amos efter arbetet med Rebellen.
Svenska Teatern var den första teatern utanför Frankrikes gränser där Jean Mogins debutpjäs Rebellen uppfördes. Pjäsens huvudperson Maria är en ung upprorsmakare, som har lika svårt att anpassa sig till kyrkans regler, som hon har att underkasta sig en man.
I Amos hem på Georgsgatan var teaterns stjärnor ofta sedda gäster. Här besökare från Sverige, bland dem Medea-tolkaren Tora Teje (med vit huvudbonad), samt teaterns personal på Amos 60-årsdag.
Amos bjöd gärna teaterns stjärnor till sitt hem på Georgsgatan. I medlet av 30-talet besöktes han bland annat av en grupp svenska skådespelare i samband med uppförandet av Euripides Medea. Den svenska berömda Medea-tolkaren Tora Teje var stjärngäst i Svenska Teaterns uppsättning.
Teaterfolket deltog också alltid i firandet av Amos jämna födelsedagar. Både 60- 70- och 80-årsdagarna arrangerades på Svenska teatern och restaurang Royal. På bilden uppvaktas Amos av teaterns personal på sin 60-årsdag år 1938.
HBL skrev ett reportage om hur Svenska Teatern klarar kristiden, och gick bland annat genom de nya material man tvingades använda i kulissverkstaden: t.ex. Takopapp istället för den kvalitativt bättre linneväven. Spikar var det också brist på – vad skall vi spika med, frågade man sig i verkstaden.
Flera av Svenska Teaterns skådespelare var nära vänner till Amos. Här Erik Fröling, Mona Mårtenson och Birgit Kronström.
Musiken har alltid varit en viktig del av teaterföreställningarna.
Ernst Marisckas operett Franzi uppfördes på Svenska Teatern våren 1941. Kompositör-dirigent Peter Kreuder besökte Herlsingfors och dirigerade teaterns orkester.
Glada miner under en barnmatiné år 1955.
Söndagen den 16 december 1945 hyrde kommersrådet Arthur Nyman Svenska Teatern och dess personal för en föreställning för svenskspråkiga folkskolebarn. Pjäsen som visades var Ludvig Holbergs Jeppe på berget, och enligt Hufvudstadsbladet var stämningen på topp – ”det kvittrade och surrade i bänkarna och kuloarerna”. Kommerserådet Nyman arrangerade teaterföreställningar för barn, både på finska och svenska, kontinuerligt under mer 25 års tid.
Andligt befolkningsskydd i januari 1940. Zacharias Topelius pjäs Veteranens jul uppförs av Svenska Teaterns skådespelare.
Teatern spelade en viktig roll i det andliga befolkningsskyddet under krigsåren. I januari 1940 uppförde Svenska Teaterns skådespelare Valdemar Wohlström, Annie Sundman och Ture Ara pjäsen Veteranens jul av Topelius, i ett befolkningsskydd i en ungdomslokal.
En äktfinsk politisk protest vintern 1935: teaterhuset nedsmetas med tjära. Amos Anderson och Nicken Rönngren följer med hur teaterns vägg putsas.
Språkstriderna mellan finsk- och svenskspråkiga var som hetsigast i medlet av 30-talet. I januari år 1935 rapporterade Hufvudstadsbladet om äktfinska protester som syntes i gatubilden. Flera platser med koppling till det svenska språket, bl.a. Svenska Teatern, vandaliserades. Språkstriderna märktes framför allt på universitetet, där nationalistiskt sinnade studenter arrangerade protester.
Gunnar Elfgrens relief föreställande Amos Anderson avtäcktes på Svenska Teatern år 1949. Talet hölls av statsminister K.A Fagerholm.
Svenska Teatern uppmärksammade sin stödjare Amos Anderson på många sätt genom åren. År 1949 avtäcktes konstnären Gunnar Elfgrens relief föreställande Amos på teatern, där den fortfarande finns idag. Talet vid ceremonin hölls av statsminister K.A. Fagerholm, som också var god vän till Amos.